Mätt

Jag är verkligen mätt. Eller jag är MER än mätt. Sådär mätt så man bara vill spola tillbaka tiden och inte ha ätit den där mackan som man egentligen inte var hungrig på. Sådär mätt så man bara vill lägga sig och sova tills man blir hungrig igen. Så mätt är jag nu. Proppfull. Mätt. Inte hungrig.

Men ändå, har jag suget på pizza. En stor fet Calzone/vesuvio. Jag behöver den inte. Jag kan inte äta den. MEN jag vill ha den! Vill ha den för mkt, äckliga pizza. Rinnande fett pizza, men oj så god den är. Ska jag köpa den? Eller låta bli? Haha, dagens fundering. Vilket glamoröst liv jag lever.

EDIT: Haha, jag smällde i mig en pizza.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0